Svårt att skriva. Svårt att beskriva. På 80-talet när jag körde en stor HD hade jag en Harley Davidson t-shirt med texten “If you need to ask, you’ll never understand”.
Samtidigt strider den sortens exkluderande attityd mot allt som jag vill stå för. Men någonting finns där. Vi som var där kommer alltid ha något som liknar ett hemligt leende, tecken eller handslag – #sswc-tecknet.
Vad du än gör nästa höst – missa inte SSWC 2010.
Om man bortser från #sswc-nostalgin, twitterflöden, alla fantastiska bloggposter, bilder och annat finns det ändå några värdeord som jag skulle vilja addera till bilden av Sweden Social Web Camp.
Dedikation, professionalism, pliktkänsla, ordning, uppoffring, tanke, arbetsglädje, struktur och medmänsklighet.
Att se alla dessa 286 personer agera strukturerat utan spikad agenda, delta med hjärta och hjärna i sessionerna och aktiviteterna, hjälpas åt med både enkla och svåra ting samt passa alla tider med bravur fyller mitt hjärta med respekt. Och hopp. Om dessa individer representerar framtiden finns det hopp. Massor av hopp.
Dessutom, Döden var bäst av de samtal jag deltog i. Nivån, närvaron, trovärdigheten och diskussionen var bättre än det mesta jag har haft nöjet att få uppleva. Hittills. Man vet ju aldrig vad sswc 2010 har i sitt sköte.
[Filmen? Johan Grafström och jag leder en session om konceptet Play. Björn Falkevik filmar som vanligt.]
